Resor i litteraturens värld

Ett av mina stora intressen är litteratur. 

Jag ska försöka att vidarebefordra lästips och dela med mig av egna läsupplevelser och personliga små reflektioner. Tänk på att läsupplevelser i högsta grad är subjektiva och mycket beroende på vad var och en har med sig för erfarenheter i "bagaget".  

  

                                             

 

Jag är inte rädd av Niccolò Ammaniti

Författaren beskriver i denna sin tredje bok ett barndomsöde, en skildring av en tioårig pojkes sommar i en liten fattig syditaliensk by på 1970-talet. Boken är nästan omöjlig att lägga ifrån sig då jag "läste" mellan raderna att upplösningen, av det drama som sakta framträder under läsningens gång, kommer att bli fruktansvärd för många av de inblandade. Jag är inte rädd är en gripande berättelse om att säga farväl till den oskyldiga barndomen, ana farorna som vuxenlivet kan föra med sig och förlora barnets absoluta tilltro till sina föräldrar.

Pojken som inte fanns av Dave Pelzer

 Jag har nu även läst denna andra bok om Daves fruktansvärda uppväxt. (första boken kan du läsa om lite längre ner på sidan). Boken kan även med god behållning läsas fristående. Innehållet belyser den komplicerade problematiken fosterhem. Trots den förhållandevis mörka tonen i boken tycker jag ändå att den har ett förtröstansfullt slut. Jag tycker också att boken visar hur betydelsefulla fosterhemmen är för utsatta barns mjöligheter att utvecklas till fungerande vuxna.

Tisdagarna med Morrie av Mitch Albom

Detta är en av de bästa böcker jag någonsin läst. Boken har en verklighetsbakgrund. Författaren beskriver en älskad professors sista tid i livet, som Mitch haft under sin utbildning på universitet. Professorn Morrie håller sin sista "kurs" under vilken han förmedlar sin livsvisdom och och förmedlar vad som är viktigast i livet.

Boken väcker många tankar och funderingar under läsandets gång. Morrie tycker att förmågan att ge förlåtelse är en av de allra viktigaste handlingarna i en människas liv.

Balladen om Sandra Ess av Cannie Möller

Sandra har som fosterbarn inte alltid haft det så lätt hos en fostermamma som inte var mogen den uppgift hon anförtros. Författaren lyckas förmedla, tycker jag, den rotlöshet som många foster- och adoptivbarn får leva med hela livet. Denna känsla sammanfattas i ett par meningar som lagts i Sandras mun: "Hon ansträngde sig för att passa in. För att stämma. Man vet så väl när man är udda. annorlunda. Alla barn vet när det är så. Men man vill inte att andra ska se det. Man går omkring med en hemlig person inuti sig,  någon som är som en tyst och farlig syster. Man kan inte bli av med henne för man har samma hjärta som hon. Hon kan förstora allting. Hon kan få en börja skrika och bråka. Skrika att man hatar den som varit snäll och tagit hand om en." 

Trots sin jobbiga barn- och tonårstid försöker Sandra få rätsida på  sitt liv.

Aprilhäxan av Majgull Axelsson

Boken behandlar relationerna framförallt mellan tre fostersystrar och deras fostermamma Och hur olika systrarna har upplevt tiden i fosterhemmet. Parallellt löper en annan historia om fostermoderns biologiska och svårt handikappade dotter. Dessa två berättelser är tätt knutna till varandra.

En mening som jag speciellt kommer ihåg lyder ungefär så här: Ett barn som inte ens blivit älskat av sin mor, kan få svårt för att älska någon annan och kanske inte ens förmår älska sig själv.

För alla som är intresserade av människors tycker jag denna bok är helt enastående.

Pojken som kallades Det av Dave Pelzer

Dave beskriver sin fasanfulla barndom tillsammans med sina syskon och sina till slut gravt alkoholskadade föräldrar i början på 1970-talet, då begreppet barnmisshandel ännu inte hade blivit accepterat i samhället.

Om denna bok kan jag bara tillägga citatet av recensenten från Folkbladet i Jönköping att; "Detta är en av de otäckaste berättelser jag någonsin läst." Så snart jag får tillfälle ska jag läsa fortsättningen på Daves liv och hur han orkat skapa ett meningsfullt liv för sig och sin familj som vuxen.

Dave har en egen hemsida med adressen:

www.davepelzer.com

Blod är tjockare än vatten av Astrid Trotzig

Författaren skriver om sitt liv som adoptivbarn från Korea. Hon beskrivet bl a sina upplevelser när hon som vuxen gör en resa "hem" . Detta är en bok som jag vet många adopterade har läst och jag hoppas att även många biologiska barn kommer att läsa Trotzigs bok, för att kanske något bättre förstå alla adopterades känslor och i många fall sorg över sitt öde.

Slutorden i boken grep mig oerhört och jag läste dem flera gånger genom tårarna. Blod är tjockare än vatten men kärlek är starkare.

Dessa slutord hoppas jag innerligt att många adoptivbarn har fått erfara.

Slumpvandring av Majgull Axelsson

Majgull Axelssons skrivsätt tilltalar mig mycket. Språket är målande och  under läsandets gång spelades boken upp som en film för mitt inre. Hennes berättelse om tre olika generationers kvinnor speglar samhällsutvecklingen under mer än 100 år.

Jag rekommenderar särskilt Er som är yngre än 30 år att läsa boken, på köpet får Ni ett stycke av Sveriges historia.

Naturligtvis är boken en upplevelse även för oss lite äldre, som även vi får lite svensk historia till livs och samtidigt får många aha-upplevelser.

Påven Johanna av Donna Woolfolk Cross

Denna berättelse om flickan Johanna i början av 800 talet är mycket fängslande. Johannas levnadsöde från födelse till hennes död, grep tag i mig på och det var nästan omöjligt att lägga boken åt sidan.

Författaren har på ett mästerligt sätt lyckats väva in flickors och kvinnors ställning i den mörka, grymma medeltiden. Johanna var inte den enda flicka som med hjälp av sin begåvning och list lyckades skapa sig inte bara en dräglig utan helt otrolig ställning i det sydeuropeiska samhället.

Boken har allt spänning, romantik, grymhet, äventyr, maktbegär och framför allt en historisk resa som väckte många tankar till liv.

Författaren skriver i epilogen om sina omfattande studier om medeltiden innan hon började skriva boken, vilket medför att handlingen mycket väl kan vara realistisk.

Genom att läsa boken får man på ett utomordentligt underhållande sätt en del av medeltidens historia på köpet.  

 

Liten Ida av Marit Paulsen

Av en tillfällighet kom jag över ett exemplar av Marit Paulsens barndomsskildring i Norge under andra världskriget. Ida får som mycket liten känna på vuxna människors grymhet. Mitt i sin traumatiska barndom förmår Ida trots sin ringa ålder visa medmänsklighet.

Trots att boken kom ut för dryga tjugo år sedan, behandlar den tyvärr ännu idag ett aktuellt fenomen.