En tidig lördagsmorgon på 1940-talet föddes jag i södra Halland. Mina föräldrar var unga, ogifta med små utsikter att behålla mig. Vid 2 månaders ålder utannonserades jag i lokaltidningen för adoption. Efter diverse turer skrevs adoptionspappren under och vid 6 månaders ålder, kom jag till mina adoptionsföräldrar. De mellanliggande  månaderna vistades jag på barnhem i en miljö som på bilden här nedanför.

Som vuxen vet jag hur viktig miljön är för ett litet barns känslomässiga utveckling och känner en stor sorg över att många svenska adoptivbarn förvarats alldeles för lång tid i liknande kala och kärleksfattiga lokaler.

Länken nedanför tar Dig till fler uppgifter om dessa s k mödrahem.

Att vara ett svenskfött adoptivbarn är att vara osynligt adopterad och minst lika påfrestande för individen som att vara utlandsadopterad. Alla vi svenskadopterade avviker inte utseendemässigt, men inombords bär många av oss på en stor sorg över vårt "öde". Att vara adopterad är ett tillstånd som det kan ta en livstid att bearbeta.

Ute på nätet finns många tänkvärda hemsidor om och av svenskadopterade. Jag länkar till en av dem.

www.webrummet.se/adopted

Här kan Du även bli medlem i  en adoptionsring för vuxna svenskadopterade. Även andra adopterade är hjärtligt välkomna.

Efter studentexamen 1965 började jag arbeta som sekreterare och stannade inom kontorsvärlden i ca 20 år. Därefter utbildade jag mig först till förskollärare och är nu mitt  i min vidareutbildning till lärare. Detta lappkast i yrkeslivet har varit mycket utvecklande och är fantastiskt roligt. Parallellt med  utbildningen arbetade jag de första 4 terminerna halvtid som lärare i en klass med integrerad undervisning för 0 - 3:or och nu den sista terminen som lärare på 50% i en 4 - 5:a till största delen bestående av mina gamla elever.

   1966 träffade jag kärleken i mitt liv och 1969 gifte vi oss och under 1970-talet fick vi våra tre barn. 1999 firade vi 30-årig bröllopsdag med en resa till den underbara ön Madeira.

Duvan är en symbol för cancerforskningen

och de överlevande

9 år i juni 2005

Det fina stjärntecknet har Evelyn gjort titta gärna in till henne.

Jag är född i oxens tecken.

En oxe är lugn och svår att reta upp.

De tar det lugnt och tänker sig för.

För personer födda i oxens tecken är tryggheten viktig

och de tycker om att ha vackra saker omkring sig.

Ofta vet de vad de vill och de har mycket tålamod.

De kan vara en aning tungsinta och väldigt envisa.

Oxen styrs av planeten Venus.

I kärlek är oxen trogen varm och omtänksam.

De trivs med att ha ordnade förhållanden och följer inte impulser.

Oxar tar tid på sig och när de hittar personen de vill leva med finns det ingen annan.